Mikael Wiehe – Flickan och krakan

Intro: Am  G  Am  G  Am  
 
   Am                  G  
Jag satt häromdagen och läste min tidning, 
    Am         G     Am  
en dag som så många förut. 
          Am                 G  
Och jag tänkte på alla dom drömmar man drömt, 
    Am       G             Am  
som en efter en har ta’tt slut. 
    C                      G  
Då såg jag en bild av en flicka, 
         Dm                 Am  
med en skadskjuten kråka i famn. 
        C                 G  
Hon springer iväg genom skogen, 
    Dm                   Am  
så fort som hon någonsin kan. 
       Am                    G  
Hon springer med fladdrande lockar, 
       Dm              Am  
hon springer på taniga ben. 
         Am                      G  
Och hon hoppas och tror och hon bönar och ber 
         Am         G      Am  
att det inte skall vara försent. 
       Am                        G  
Och flickan är liten och hennes hår är så ljust, 
            Am          G        Am  
och hennes kind är så flämtande röd. 
      Am                     G  
Och kråkan är klumpig och kraxande svart, 
           Am             G     Am  
och om en stund är den alldeles död. 
      C                        G  
Men flickan hon springer för livet, 
           Dm               Am  
med en skadskjuten kråka i famn. 
        C                       G  
Hon springer mot trygghet och värme, 
    Dm                      Am  
för det som är riktigt och sant. 
       Am                   G  
Hon springer med tindrande ögon, 
       Dm               Am  
hon springer på taniga ben. 
     Am                                G  
För hon vet att det är sant, det som pappa har sagt, 
              Am           G       Am  
att finns det liv, är det aldrig försent. 
          Am              G  
Och jag började darra i vånda och nöd, 
     Am        G          Am  
jag skakar av rädsla och skräck. 
          Am               G  
För jag visste ju alldeles tydligt och klart, 
              Am       G           Am  
att det var bilden av mig som jag sett. 
     C                           G  
För mitt hopp är en skadskjuten kråka, 
     Dm                    Am  
och jag är ett springande barn, 
     C                            G  
som tror det finns nå’n som kan hjälpa mig än, 
     Dm                          Am  
som tror det finns nå’n som har svar. 
           Am                   G  
Och jag springer med bultande hjärta, 
       Dm         Am  
jag springer på taniga ben. 
          Am                      G  
Och jag bönar och ber, fast jag egentligen vet, 
         Am        G         Am  
att det redan är all’es för sent.